Gäddsafari låter ganska kul!

Läser i dagens aftonblad att man kan simma på Gäddsafari i dalarna. En nog så rolig idé tycker jag. Jag har själv haft planer på liknande safaris för hugade turister. Men min plan var lite mer extrem. Det var att ta intresserade dykare ut i Öresund när sillstimmen är som tätast på hösten, för att dyka i dessa enorma sillstim. Det är en upplevelse utöver det vanliga. Det är inte för den ovane dykaren, för sillstimmen kan ge intrycket av att allting är i kaos under vattnet. Dessutom är vattnet såpass klart i Öresund att det faktiskt är värt att göra det!

Någon som känner sig manad?

gäddsafari i Dalarna

En mogen kvinna med dotter och sexblogg

Nu har jag varit på dejt och det var första gången som jag själv faktiskt har avbrutit en dejt och inte velat fortsätta. Vi träffades på en populär dejtingsite och hon verkade trevlig med intresse för det mesta i vår herres hage. När vi väl träffades som överenskommet vid Citadellet, så visade det sig att hon nog inte var femtioårsåldern som hon sagt, utan närmare 60. Men jag tänkte inte låta det komma i vägen för ett förhållande om det visade sig att hon var trevlig. Jag hade fixat fika som vi kunde inmundiga på någon av alla bänkar som finns i området. Det var trevligt i fem minuter, sedan visar det sig att hon har planerat att dottern skall komma och vara med. Det tyckte jag var ganska opassande, med tanke på att jag hade tänkt mig en dejt på tu man hand. Men nu med facit i handen, så här trettio minuter senare, kan jag bara säga att det var bra att det blev som det blev. Det visade sig att kvinnan bloggade och hade flera tusen läsare i veckan. Bloggen handlade uteslutande om hennes sexliv och hennes älskare (som alla var högst sporadiska). Jag kände mig oerhört obekväm av att sitta och lyssna på detta tillsammans med hennes dotter, som också bloggade om sex (fast även annat också). Så jag sa att jag nog inte trodde på oss två; och hon svarar att det hade aldrig varit hennes avsikt att ha ett förhållande med en man på ett reningsverk.

Den feministiska kulturtidskriften Bang

På radion i morse hörde jag att Bang skall få nya chefredaktörer av vilken en är; Sonja Schwartzenberger. Jag har alltid tyckt att Bang är det lysande undantaget bland feministiska tidskrifter och har i sin form och sitt innehåll nästintill gett existensberättigande till hela genren. Om Bang är stjärnan på himlen, så är den feministiska kulturtidskriften "Femkul" dess totala motsats. Vad som finns mellan Femkul och Bang vet inte jag, då feministiska kulturtidskrifter inte normalt står på min "måste läsa-lista".

Men nu undrar jag om kvalitetshierarkin inom denna genre, kan komma att ändras. Någon mindre allmänbildad person än Sonja Schwartzenberger (stavning?) är svårt att tänka sig. Hon är medelmåttigheten personifierad och borde sänt radio i någon radioförening istället för i P3. Men om sanningen skall fram, så är en av chefredaktörerna på Femkul ännu värre; Hanna Nyberg. Så Bang kommer nog att vara bäst, trots fritt fall när det gäller läsvärdet.

Nästa fråga som jag ställer mig när jag skriver detta är: Har dessa människor överhuvudtaget någon journalistutbildning? Det är frestande att skriva: Nej, såklart att de inte har, dummer! Men det är faktiskt inte omöjligt att journalisthögskolan är så dålig att medelmåttor går ut med examen. Dock vill jag bara hävda att riktiga talanger klarar sig bra på vilken utbildning som helst och jag blir glad när jag ser seriösa unga journalister skriva bra och framförallt OBJEKTIVT. Julia Svensson på Kvällsposten är min favorit.

Jennifer Wegerup och Olof Lundh

Idag läser jag i Aftonbladet att Lagerbäck har fått ett utbrott på grund av frågor han har fått från Olof Lundh, en av landets mest okunniga och osjälvständiga fotbollsreportrar (journalist vägrar jag kalla honom). Jennifer Wegerup tycker i Aftonbladet att frågorna om Fredrik Ljungbergs vara eller icke vara i startuppställningar i EM är helt relevant och så långt har hon rätt. Men när det visar sig att Lundh i vanlig ordning jagat skandalrubriker med att ställa ledande frågor, så är det inte relevant. Wegerup avslöjar sig också som att hon har missförstått sitt uppdrag, när hon säger att fotbollsreportrar (hon använder sig av ordet journalister) skall granska makthavare. Det är möjligt att de skall göra det, men när det hela går ut på att få smaskiga rubriker, är den delegationen förverkad och journalism förvandlat till snask. Jag förstår Lagerbäck som klarsynt noterar antydningen av hans förmodade oproffesionalism i frågorna. Journalister skall granska misstänkta oegentligheter. Vad är det för oegentligheter som Lagerbäck kan misstänkas för? Att han har tagit oss till alla slutspel, som han har haft möjlighet till? Det kanske är möjligt att Lagerbäck och jag lever i en annan tid där journalister hade integritet och förväntar oss att dagens journalister visar samma? Jag kan inte nog påpeka att laget till första matchen i EM är inte uttaget än. Var i ligger då det relevanta att ifrågasätta Lagerbäcks professionalism?

Wegerup filosoferar här!

Lagerbäck rasar!

Läser Ekdahl denna blogg?

När man läser Niklas Ekdahls ledare i dagens DN, är det nästan så att man tror att han varit inne och läst på denna bloggen. Oavsett om han har gjort det eller inte, så är det roligt att se en generationsbroder, som har ungefär samma åsikter som jag kring den svenska 1968-generationen. Riktigt roligt är det att han kallar den för en "ettöressmäll"!




Ekdahl

Industriisolerar-terrorister

Det är väl klart som korvspad att två hantverkare i medelåldern, som jobbat regelbundet i 20 år på Oskarshamnsverket, är terrorister. Det behöver man väl knappast påpeka. Särskilt som det ämne som spårats TATP (eller vad det nu heter), kan uppstå spontant i industriprocesser. Summa summarum; indicium läggs på hög och talar sitt tydliga språk:
1) De är hantverkare. 2) De har jobbat under nästan två decennier på sabotageobjektet i fråga och haft möjlighet till noggrann rekognosering. 3) Den indikerade substansen är en vanligt förekommande biprodukt vid industriella processer, som till exempel glasfiberproduktion(isolering?). 4) De är småbarnsföräldrar. 5)De kommer bägge två från Norrköping.

I detta fallet så vill jag bara påpeka att det är synd att man inte kan döma folk på indicium.

Vem i landslaget är du?

Under lunchrasten diskuterade vi vem i landslaget som representerade ens egen personlighet. Allan sa att han förmodligen skulle vara Erik Edman, därför att han också hade en släkting som var bedragare. Sven-Olle tvekade inte när han sa att han var Olof Mellberg: -För ibland blir jag så jävla förbannad på Allan och han är ju osså bara 170cm! Själv dristade jag mig att föreslå att jag var Joakim Nilsson. Han är ju tillbakadragen och dessutom från Landskrona. Men det fick jag inte för han har ju inte varit med i landslaget sedan 1993. Då sa jag att jag är Marcus Allbäck. En person man kan lita på i alla lägen, alltid korrekt och aldrig får den uppmärksamhet han förtjänar!

Äntligen är gasledningen i Dalsland beslutad!

Dalsländska djurbönder har beslutat att bygga en gasledning och att röta sin gödsel själva. Detta är en av de mer banbrytande satsningarna som har gjorts i svensk rötgashistoria. De 18 aktuella djurbönderna är ju faktiskt bara en början, på något som skulle kunna bli ett nordvästsvenskt nätverk. Små lokala reningsverk borde byggas och anslutas till ledningen. Dock är planen inledningsvis att använda gasen som fordonsgas. Själv är jag dock mer positiv till att använda den till kraftvärmeverk. Det är förmodligen i det långa loppet en mer effektiv användning av gasen. Men som sagt, 18 bönder är förhoppningsvis bara början.


http://www.atl.nu/Article.jsp?article=46665&a=B%C3%B6nder%20i%20Dalsland%20ska%20producera%20gas

1968-revolten

Nu är jag för ung för att egentligen komma ihåg någonting om den så kallade "1968-revolutionen". Det stör mig inte av två skäl: 1. Jag har haft tillfälle att äta mig proppmätt av alla romantiska föreställningar om detta år snart sagt varje månad under de 40 år som har förflutit.
2. Jag har en stark uppfattning om att det inte är något värt att minnas. Året och de rörelser som drogs igång var helt meningslöst för framskridandet i världen.

Idag i DN så läser jag ett citat av Anna-Karin Wislander "Fadersupproret -68 -för det hävdar jag att det var: ett fadersuppror mot ett gammalt officers och fläsk med löksås-patriarkalt Sverige - var bara en finne på näsan för oss." Alltså vi blev av med gamla värdenormer och det hela slutade med nyspråk som "plus-jobb, utanförskap och hygientekniker". Var det någon vits med detta?

Jag förstår fadersuppror, men för djävulen, sluta gnugga in oss, som inte har med detta överhuvudtaget att göra med denna dynga. Jag längtar intensivt efter den dag då denna journalistgeneration går i pension så att vi en gång för alla kan slippa detta pinsamma dravel. Inser de inte att allt de stod för var fel? Mao var förmodligen världens genom tidernas största mördare, och det vägrar dessa dårar (idag mediesveriges stöttepelare) erkänna eller i alla fall be om ursäkt för. Men jag önskar hellre att de bara kunde glömma dessa dumheter. Händelserna är inte relevanta mer än att det förmodligen sänkte välståndet avsevärt i västvärlden med detta uppenbara flum bland den tidens ungdom och att svensk skolundervisning bara har blivit sämre sedan dess.

För en person som är född ungefär vid tidpunkten, så framstår alltihop som otroligt naivt. Jag menar kan någon förklara vitsen med Kårhusockupationen för mig? Var detta det Alexanderhugg som det svenska samhället behövde? Var det spiken i kistan för patriarkatet? Ni fåtaliga läsare måste väl ändå hålla med om att det är svårt att finna något mer kuklöst bland världens alla revolutionärer, än de svenska 68-revolutionärerna. Jag menar att ockupera sitt eget kårhus! Tänk om grannens flicka skulle ockupera sin lekstuga! Det vore en markering det.


länk