Fiskbeståndens kollaps

Varför är våra fiskbestånd så hårt nedfiskade? Är det fiskarenas fel? Eller är det politikernas? Kanske är det konsumenternas fel? Svaret är så klart, att alla bär ett ansvar. Fiskarenas och politikernas ansvar har nog avhandlats ganska flitigt det senaste halvåret, men en statsmakts ansvar har nästan gått alla förbi; mediernas. Svenska medier har fullständigt ignorerat forskares och sportfiskares rapporter i 30 år. Det är näst intill oförlåtligt. Forskare och sportfiskare har kontinuerligt under 30 år varnat för fiskbeståndens kontinuerliga försvinnande, till en kompakt mur av journalistisk inkompetens. Man har struntat i forskningsrapporter och trott när yrkesfiskarena försäkrat att allt är i sin ordning. Jämför det med att till exempel ett kemibolag bevisas förstöra ett ekosystem i en sjö eller havsvik. Skulle journalister godta företagets försäkringar om att allt är i sin ordning? Jag tycker alla skall fundera på hur svenska medier har försummat sin uppgift. Men när allting plötsligt väcker allmänhetens intresse, så är det till ett minst sagt yrvaket Medie-Sverige, fiskarter blandas ihop, till och med hav blandas ihop. Till exempel så tror medel-svensson, att det svenska hav som har råkat ut för den värsta misshushållningen med fiskbestånden är Östersjön. Det är fel, det finns i ett 5-års perspektiv ganska gott om torsk i Östersjön. Och till de få som läser den här bloggen, kan jag säga att det är i vårt en gång så fantastiskt rika västerhav, vår del av atlanten alltså, som den riktiga ekosystemkollapsen har ägt rum. Det finns knappt en torsk kvar. Det är tomt och har varit så under en mängd år.

Detta är bara några exempel på hur usel vår svenska journalistik är.

I dagens DN, så börjar man nu skjuta in sig på fisket utanför Afrikas kust. Det är vällovligt, fast jag tycker att svenska medier borde lära sig gå innan de försöker springa.

DN